Bowmore Box

Det var innan nyår som jag inhandlade en trevlig Bowmore Box (nr 336), i boxen finns Bowmore 12, 15 och 18 åriga. Jag tycker det är en ganska trevlig företeelse att det finns just lite fler småflaskor av olika whiskysorter. Just den 15 åriga var den som flest gillade. Den har en trevlig brunfärg i glaset och innan man hinner dofta så känner man att det är en varmrökigdoft som väller upp ur glaset, någon nämnde att det var en chokladwhisky och jag kan nog hålla med, det få bli att testa framöver. I munnen tycker jag att det går åt fat, sälta och örter, något som jag upplever positivt. Den 12 åriga (76), den 15 åriga (88) och tillsist den 18 åriga (80).

Mackmyra Special:03

Till julen 2009 har Mackmyra lanserat Special:03, en blandning av deras två recept och tre olika fattyper. De har som ni kanske vet ex-bourbon, ex-sherry och svensk ek. Svärfar var så snäll att han bjöd på denna på julafton, en fruktigdoft som jag inte riktigt gillar men den har en stor smak, torkad frukt, kola och en svag rökighet. Alkoholhalten är på 48,2 % vol. Det är en trevlig whisky som inte riktigt passa mig i smaken men den är för den delen inte dålig, kanske behöver få lite mer tid för att kunna mäta sig med de stora. (79)

The BenRiach 10 Years

I mellandagarna blev jag bjuden på en skotsk maltwhisky från BenRiach Distillery, The BenRiach  10 Years. Det är en Speyside som är gul i färgen, doften är ganska rökig och lite inslag av hö bryter igenom. Det är nog smaken jag finner mest intressant, den är väldigt len, toner av kött, fat, och en viss sötma. Det är en trevlig whisky som jag gärna provar igen. (82)

En törstigt torsdag, med Sveriges kanske kunnigaste whiskeykännare?

Till min stora förtjusning hade jag fått äran att delta i ytterligare en whiskydinner denna regniga torsdag. Jag och mr Sybarit har vid ett tidigare tillfälle provat denna märkliga och roliga kombination, och upplevt många häftiga kombinationer. Denna middag hölls i en av Örebro´s nya tillskott på kroghimlen, Taste i nya Behrnskrapan mitt i centrum. Restaurangen var ny och väldigt snygg, i hipp stil med klassiska drag som luktade mer storstad än den vi befann oss i. (Separat inlägg om restaurangen kommer!) Nu till middagen som hade skapats av grabbarna i köket i samspel med den otroligt whiskykunnige Jan Groth, vars bok som är nyutkommen bygger på att kombinera whisky med andra råvaror. Jan ser whiskey´n mer som en smak, inte som en spritsort. Kul idé och ett nytt sätt att betrakta sprit på i dessa vindrickande tider. Under kosering och inlevande beskrivning tog Jan oss fram genom denna gastronomiska utmaning och vi skulle prova, dofta smaka och äta. Den typ av Whisky vi skulle dricka genomgående i middagen var Talisker av olika årgångar och lagringstyper, och se skillnaden mot maträtterna som presenterades. Tyvärr glömdes kameran hemma, så håll till godo med det skrivna. Här är menyn och mina komentarer...

1. Talisker 10-år
Anklevermousse i glas med Taliskergelé
Fättet i anklevern hjälpte upp kombon till en bra nivå. Dock var whiskeyglaset som rätten presenterades i aldeles för djupt, samt att gelélocket var för tjockt och hårt. Helt ok!

2. Talisker 15-år
Matjesill med rökt potatis, löjrom, gäddfil och ruccolaskum
Riktigt rolig, enkel och snygg rätt som matchade wiskyn kanon. Sältan i fisken och fettet i filen och romen satt som en handske till drycken. Riktigt bra!

3. Talisker, Sherry- fat, 18-år
Blåmusselsoppa med ugnsbakad lax och gelé??
Klassisk wiskykompis med musslor. Gräddigheten i soppan hjälpte till att bära rätten tillsammans med saltet i musslorna. Mycket bra kombo med sötman från faten i whiskyn. Denna behövde lite vatten för att bli bra!

4. Talisker 25-år
Ankbröst med mandelpotatisterinne, kantareller och rödvinssky
Dagens flopp, totalt sätt. Ankbröstet för dåligt "knäckt" i skinnet. Segt och dallrigt. Väldigt fet sky som proppats full med ankfett. Whisky som var stark som attan, 56%, blev bara spritig men helt smaklös. Vi provade istället med Sherryfatslagrade rackaren och då funkade kombon bra. Nja!!

5. Talisker 18- år (frusen)
Chokladfondant med vaniljglass och kolasås
Stor förväntan på denna kombo som inte riktigt kom till sin rätt. Aldeles för länge körd bakelse som blev torr. Glassen hade bra smak men var isig i strukturen. Whiskeyn satt bra i smaken, och kom helt i sin rätt med kylan. Bra!

Totalt sätt en rolig men inte allt för imponerande kväll som känndes lite "ihop rafsad". Kul ända att man vågar ta ut svängarna. Jag kommer dock att besöka restaurangen senare för att bedömma deras "riktiga" mat och dryk.

Port Charlotte PC8

Jag har även lyckats prova en i Bruichladdichs PC serie, Port Charlotte PC8. Den har en alkoholhalt på 60,5% vilket är i starkaste laget, doften var lite köttig med rök och malttoner. Behaglig doft som ligger kvar en stund efter. Smaken delar upp sig i två toner, rökighet och sötma. Det är en lång eftersmak som jag personligen gillar, kanske inte det jag brukar dricka men förbluffande trevlig. (85)

Ardbeg Supernova äntligen testad

I fredags var det dags för lite afterwork och vi slog oss ned på Bishop Arms, då passade jag på att köpa mig lite Ardbeg Supernova. Det var precis som jag hade på känn, helt magiskt. Den är ordentligt rökig, har nog inte stött på något liknande tidigare, de vanliga dofterna finns i bakgrunden men det är rökigheten man knockades av. Smaken är precis lika rökig men här kommer det mer fat och lakritstoner. Jag kommer garanterat att öppna min flaska och njuta vidare under vintern. (93)

3 stycken fick sätta livet till

Jag har med åren lyckats få en massa skvättar kvar bland mina whiskyflaskor, så när vi hade besök  för några helger sedan så passade jag på att ta död på lite olika flaskor. Den första flaskan som fick sätta livet till var Springbank 10 Years (nr 20410), en av mina favoriter faktiskt. En mörk och guldaktig färg med en riktigt trevlig rökig doft. Jag tycker att det finns lite sötma och lite mandel i doften, vilket även återkommer i smaken med lite torv och tjära. (84)

Det lyckades smyga in en clavados bland flaskorna, nämligen Boulard Calvados Hors d'Age  (nr 246). Jag vill påstå att det finns ganska stort spektra över kvaliteten på olika “calva”, just denna är ganska okej och har mogna toner i doften med choklad,vanilj och givetvis äpplen. Smaken domineras av arrak och äpple. En mycket trevlig flaska som jag kommer sakna.(85)

Den sista stackars flaskan som fick sätta livet till var Highland Park 18 Years (nr 437). Jag tycker att Highland Park är en trevlig whisky med en bra doft av fat och torkad frukt, smaken är lite mildare än vad jag brukar dricka men den är härligt komplex med choklad och frukt. Jag rekommenderar skarpt. (82)

Årets Whisky – Ardbeg Supernova

Då har Jim Murray sagt sitt angående årets whisky, Ardbeg Supernova. Jag är glad att jag faktiskt lyckades få tag på en flaska, givetvis har jag inte vågat öppna den än, även om jag skrev tidigare att det skulle ske snart (se här). jag är overkligt rädd för att jag inte vill dricka någon annan whisky. Läs Jim Murrays beskrivning av Supernovan på Whiskybloggen.

Ardbeg Supernova

Jag blir så glad när jag tänker på veckans inköp, Ardbeg Supernova!. Jag trodde inte att jag skulle få tag på någon flaska av denna goding men med lite tur och kontakter så fanns det flaskor kvar på systembolaget. 
Detta är Ardbegs senaste buteljering och ska enligt utsago vara dubbelt så rökig (i ppm) än min favorit 10 years old. Det är inte någon svagdricka vi talar om utan alkoholen är på 58,9% och den är inte kylfiltrerad. Jag har inte testat denna än och jag vet inte om jag vågar, förstå om jag tycker att den är efterblivet god och måste få tag på fler flaskor, det blir inte lätt. Jag får helt enkelt återkomma med mina tasting notes, det blir nog ganska snart dock. (artnr: 10124)

Vilken tisdag!

Idag var vi och hälsade på en gammal klasskamrat till Mrs J, vilka faktiskt bor bara ett stenkast från oss. Det är något speciellt att komma till människor som är öppna och har ett gediget intresse av mat och dryck. Vi få en liten välkomstslurk av champagnen Launois Veuve Clémence. Jag har tidigare provat Launois Blanc de Blanc brut cuvée reservée som jag tyckte då var förbluffande bra till “lax med hetta”. Veuve Clémence är lite av samma stil, doften är ren och har lite friska inslag av citrus och gula äpplen. Smaken är kanske lite för frisk, den ger inte mig så mycket mer än grape och lite blommiga inslag. Jag tycker den passade som apertif men det är kanske inte något av de bättre jag provat. Däremot älskar jag människor som skiter i om det är tisdag eller lördag, man serverar champagne alla dagar! Jag ger denna flaska betyget 79.

Man kan tycka att detta kunde vara nog på en vanlig grillkväll men till det grillade serverade de en Château Bouscassé 1999, en ganska kul upplevelse eftersom den hade mognat på ett väldigt bra sätt. Den är faktiskt 10 år nu och jag var inte helt säker på att den faktiskt skulle hålla men det gjorde den med bravur. Den mörka färgen hade fått en mer tegelton och doften hade sin rostade karaktär med inslag av tobak och ceder. Doften var väldigt angenäm, kanske lite tun men det blev bättre med lite luftning. Smaken hade fortfarande strävhet och jag tror att den orkar något år till i källaren. Kryddor och stall är det som jag hittar i smaken. Det saknar lite frukt men det känns naturligt efter 10 års lagring. Jag ger vinet ett betyg på 83. Personligen kommer jag inhandla årets flaska och sedan lagra för att få ett trevligt vin om 5 till 7 år.

Jag är lite tagen på sängen av denna servering eftersom jag inte hade räknat med detta utan vi skulle ju bara grilla lite. Det kanske kan tyckas konstigt eftersom man alltid ska dricka bra skit om man ska dricka annars kan man ju skita i det!
Det visar sig att killen har ett fantastiskt whiskey sortiment som han låter mig välja ur till kaffet. Det är på gränsen till elakt eftersom vad ska man välja när man bara ser en massa godingar, Det fick tillslut bli Lagavulin Double Matured 1991, ruggigt gott. Det är något som jag tycker alla ska uppleva. Betyg 95

Det fina med att ha en bra samling är att man kan jämföra 1991 mot Lagavulin Double Matured 1989.

Det är faktiskt helt stört vad gott detta är, jag orkar inte beskriva smakerna, det verkar aldrig ta slut. Betyg 96
För att runda av kvällen så blir jag bjuden på en flaska av egen bryggd öl, tydligen så brygger han öl i en förening, denna flaska var en porter som de endast brygger på farsdag. Just denna porter bryggdes 2007 och var mycket mjuk och behaglig i doften, lite klasisk porter doft kan man säga. Smaken är lite bränd och har inslag av lite mörkt bröd. Det är en mycket god öl, jag är imponerad av att man kan brygga så bra öl i så liten skala som dessa killar gör. Måste ge betyget 85.
Kan bara säga tack för den bästa tisdagen på semestern!

Jag kommer sakna dig!

Det kanske är att ta i när man säger att man kommer sakna en flaska när den tar slut, men denna är något jag verkligen kommer sakna. Det är bland de godaste jag någonsin smakat. Den har alla de komponenter som jag verkligen gillar, allt från den rödbrun aktiga färgen till dofterna som har inslag av nötter, tjära och rök. Men det är i smaken som man blir förlorad, kola, tjära, nötter och allt i en komplex symbios. Betyg 92

Jag vill minnas att jag fick en vanlig Talisker 10 Years (nr 411) serverad till en parmesansoppa och det var en riktig höjdare, jag skulle vilja ha provat denna till soppan, men nu är det försent. Det blir inte lätt men det är bara minnas den tid som var och försöka gå vidare.