Rudi Pichler – 2007 Grüner Veltliner Smaragd Terrassen

Det är alltid lite spännande när man bli hembjuden på en middag, kommer Lucas få ett mentalt spel och bara skrika, har värden bränt all mat så det blir “micropizza” eller blir det så där trevligt som man hoppas? Denna gång så var det precis så trevligt som jag hade hoppats på, god mat, trevligt sällskap och bra viner.
Det serverades bra viner genom hela middagen men det är vinet till förrätten som jag längtar efter att dricka igen. Rudi Pichlers  Grüner Veltliner Smaragd Terrassen ett vin som verkligen stod ut med sina dofter av kiwi, örter och mineral. Smaken var perfekt balanserad och verkligen höjde maten till skyarna. Valet att servera pilgrimsmusslor till detta vin var genialiskt. Vinet är helt klart något att ha hemma i vinkällaren, bör klara lagring på 8-10 år utan problem, även om Terrassen är Rudi Pichlers mellankvalitet, vilket innebär att druvorna kommer från olika vingårdslägen. Trots detta blir betyget 94, ett sjukt bra vin.

Mini vertikal av Moulin Touchais

Något som alla måste göra är att prova några olika årgångar av Moulin Touchais för att se hur denna ljuvliga dryck förändrar sig över tid.
Jag har testat några av de årgångar som finns tillgängliga på systembolagets beställningssortiment.

Detta är mina reflektioner av dessa årgångar.


Moulin Touchais 1995 (nr 4196)
Detta är den årgång som finns i standardsortimentet och är den yngsta av de jag har provat. Denna årgång har en gulfärg och doften är stor, även lite utvecklad, det finns ylle och honung som även kommer igen i smaken. Det som är det fina med detta vin är att det är så balanserat. Jag har givit årgången lite olika bud, 95 och 93 så jag kommer att välja 94 för att vara svår.

Moulin Touchais 1985 (nr 82117)
Denna årgång var riktigt bra och det märks i den friska och eleganta doften. Den har en härlig ton av arrak och eftersmaken är gudomlig. I mina anteckningar fick denna årgång Betyget 94.

Moulin Touchais 1979 (nr 74598)
Här är doften utvecklad och alla toner av honung och ylle är tydligare. Detta är det vin som jag tycker inte har klarat tiden på samma sätt som de äldre årgångarna men är ändå fantastiskt gott. Det kan ha varit den flaska som jag provade som hade lagrats lite konstigt. Där med blir betyget 91.

Moulin Touchais 1977 (nr 74597)
En årgång som verkar vara en av de bättre på senare tid (de släpper ju inte viner så ofta). Den hade en frisk doft nästan lite mineral men med utvecklade toner av honung och aprikoser. Smaken är gudomlig, den är len och ligger kvar på smaklökarna riktigt länge. Den är mycket mer vital än vad årgången 1979 är.
Betyg 95

Moulin Touchais 1975 (nr 82185)
Inte bara ett bra år där många trevliga människor kom till utan även ett bra år från Moulin Touchais. Färgen är guldskimrande och dofter av moget äpple kan finnas i denna otroligt komplexa doften. Smaken är inte sämre den, det finns fortfarande ordentligt med kraft i syran och en eftersmak av honung som vägrar släppa greppet. Betyg 97 Stört gott!

Moulin Touchais 1971 (nr 82173)
Det är inte utan att man undrar hur de har lyckats få till ett vin med så många bra årgångar. Det är helt stört vad detta vin fängslar mig. Denna årgång visar prov på en balans och en charm som är svår funnen. Doften av torkade aprikoser och en koncentration i smaken av honung som jag inte har smakat tidigare. Måste försöka få tag i fler flaskor! Betyg 98

Det var kanske inte så många årgångar men det är en upplevelse att få dricka dessa. Testa gärna med ost eller kanske en anklever.
Jag kommer från och med i dag sätta ett mål i livet, det är att få dricka toppårgången 1959 av Moulin Touchais. Tänk på mig om ni springer på en flaska.

En kväll att minnas

Det är helt otroligt att ett vin kan var helt utdömt tidigt på dagen och sedan 7 timmar senare vara ett av de godaste man druckit.
Vid första intrycket var det ett ganska smaklöst vin med toner av russin och en syra som var klart märkbar. Det var tydligt att det behövde sina timmar i luften. Det hade toner av örter och körsbär till en början och sedan var det animaliska toner som tog över. Jag slogs nog mest över hur det skiftade i karaktär under hela middagen. La Chapelle –96, Betyg 94.


Vinet fick verkligen blomma ut till maten som även den höll hög klass, Timjan-och rosmarinstekt ren med friterad svartrot, confiterad smålök, selleripuré och svartvinbärssky.
Renen var det godaste jag ätit på väldigt länge och svartavinbärsskyn gav rätten en behövlig syra. Renen lågtempades i 85 grader till en innertemperatur på 55 grader, man ska inte vara rädd för lite rött :).

Jag viste att varmrätten skulle bli en höjdare men jag var inte helt hundra på matchningen av vin och förrätt. Vinet som jag längtat efter att få prova igen, ända sedan första gången jag smakade det på plats hos Josmeyer i Alsace. Josmeyer Gewurtztraminer Grand Cru Hengst –95 var precis så magiskt som jag mindes det, ett vin som doftar gudomligt och smakar magiskt. Det är just den typen av vin som man alltid vill dricka, att det sedan passade till förrätten gjorde inte saken sämre. Betyg 92

Halstrad pilgrimsmussla med ankleversmör, potatispuré, brynt karl-johan och hummersky. Inte bara äckligt kan jag lova! Det liksom var en rätt som jag garanterat kan rekommendera som en förrätt, eftersom det var första gången jag lagade detta så finns det lite finlir att fixa men smakerna passade kanon. Det var nog tur att det fick bli karl-johan svamp till rätten eftersom den fungerade lite som en brygga till vinet.
Jag slogs av att den champagne som vi drack innan maten verkligen klarade av förrätten, Charles du Roy Premier Cru. En champagne som vi genast föll för när vi provade den, den är väldigt kraftig och passar uppenbarligen bra till mat. Betyg 87

För att sammanfatta kvällen så kan jag inte önska mig mer, bra viner, lyckad mat och goda vänner på besök. Jag ser framemot fler av dessa kvällar. Lutar åt att jag kan infria mitt nyårslöfte, “Mitt nyårslöfte är att dricka och äta ännu godare än 2008”.