Cornas, Clape 2002

Vi hade bjudit hem några vänner på middag, och ville passa på slå lite på stora trumman vid detta tillfälle. Till förrätt blev det halstrade pilgrimsmusslor, majssoppa, trumpetsvamp och trädgårdsörter. Till detta drack vi en relativt ny Grüner Veltiner, Hiedler, 2008. Smaken var klassiskt druvtypisk med gråpäron, ananas, lime och lite mango. En trevlig upplevelse, men tyckte kanske att den söta majssoppan tog över lite av vinet. Hiedlern får 81p för den tydliga karaktären och trevliga syran. Sen till kvällens huvudnummer, renytterfilé med kalvbräss- och vitlökskorv, Karljohan-svamp och baconsky. Till huvudrätten hade vi sugit på en vinare som inhandlats på vår resa till Frankrike- 04, en Cornas 2002 av legendaren Clape. Vid själva handlingstillfället var min kunskap av ädla drycker relativt begränsad och hade då ingen aning om att just årgång 2002 var usel. Så det var med skräckblandad förtjusning som jag öppnade vinet för säkerhetsskull kvällen innan. Vid första antydan var vinet tämligen dovt och platt och mina värsta tankar för runt i skallen. Men efter ett samtal med Mr. Sybarit blev jag lugnare då han sa "Vänta tills imorgon, häll upp det i karaff och vänta". När väl vinet stått upphällt på karaff i nästan 6 timmar började den verkligen röra på sig. I glaset med den rödbruna färgen kom dofter av choklad, lakrits, gössel, löv och korinter. Smaken var tämligen fyllig, med hygglig syra och var riktigt gott med peppar, russin och tryffel. Här kändes det hur viner av denna kaliber smakar. Mitt betyg får bli 91p, och den kanske skulle fått mer om jag vetat exakt hur den skulle öppnas. Dock var var vinet och maten i kombination inte helt i fas med varandra, men va fan....

Sen blev det dessert med brûlée, plommon- och lakritskompott samt ett chokladbröd som fick ackompanjemang av en Lenz Mozer TBA. (87p) Gott slut på en lyckad kväll