Nyår!

Efter sjukt lång frånvaro i detta forum har jag lovat mig själv att skriva oftare under 2011. Efter en inledning på julhelgen med "mag-rally" var jag inte toksugen att lappa på allt för stort på nyårsafton. Men dagen kom och vi kände oss bättre, så det började suga lite efter mat och vin. Förrätten blev en enkel mandelpotatisplätt med klassiska tillbehör som löjrom, surgrädde och lök. Detta sköljdes ner med en Langloise som för mig var alldeles för jästig i smaken. Ändå helt ok start. Varmrätten bestod av Rostbiff på renytterfilé med cocosbön, kantarell och rotfruktsragu, baconsky samt palsternackspuré. Detta sköljdes ner med en rackare jag varit nyfiken på. Vietti, Barbera d`Asti, Tre Vigne 2006 (87p) bjöd på en fantastisk doft av korinter, körsbär, ek och vanilj. Smaken var stram och med bra bett och riktig god syra som passar mig. Enda riktiga missen var väl att den var något tunn i kroppen. Den satt bra till maten, men den var nog i tyngsta laget för vinet. Är riktigt sugen på att prova vad Vietti mer har i portföljen... Kvällen avslutades med ett glas Graham´s six grapes till chokladcrème, hallonsorbet och mazarinkaka på pistage samt lakritscaramel. Slutet firades in med sedvanligt bubbel av Langloise...

Italienskt Battle Nr 2.

Efter år av att druckit viner från norra italien borde man kankse prova något annat nån gång? Sagt och gjort så inhandlades två st viner från SB beställningssortiment från området Apulien ( hälen/klacken på stöveln) i södra Italien. Båda vinerna fick kompa till gnocci med tomatsås och löjligt mycket parmesan. En rätt som kanske inte var exakt vad som äts ovanligt mycket i området, men fan det är ju ingen ovanlighet heller. Vin 1. Terranima med druvblandning av bla Cab och Montepulciano är mörkröd med svaga inslag av blått är dov i snoken med toner av gössel, blåbär och saft. Smaken var inte överraskande ganska syltig och varm och relativt söt och hade inte mycket till drag. Vin 2. Som jag hade större förväntning på då den kom från den duktige producenten Antinori, hette Tormaresca Neprica med druvblandning av bla Cab och Primitivo. Den såg nästan identisk ut i färgen men hade lite andra toner i doften. Fortfarande syltig men mer kanel och röda bär. Smaken något uns tuffare men lika syltig och söt som den andra. Båda vinerna ligger i pris runt 100:- och får betyget 65p-68p. Lätt konstaterat vann ingen denna "fight" utan båda bröt i 3:e ronden för att de inte orkade mer, som två trötta tjocka gubbar.... Kort och gott är nog viner av denna typ inget för mig.

Enkla Baguetter

På begäran kommer ett recept på en bra deg där man inte behöver knåda eller använda dyra köksmaskiner. Receptet är inspirerat av bloggaren Martin Johansson

2st baguetter/ eller ca 20 småbröd

20g jäst

1msk olja

300g vatten (3dl)

390g vetemjöl (gärna specialvete)

2tsk salt

-Lös upp jästen i vattnet och oljan i en bunke. Tillsätt mjöl och salt.

-Rör runt med en slev tills allt balndat sig.
-Täck bunken med degen i med en plaspåse och jäs degen i 30min.

-Drag och vik in degen mot mitten i bunken, låt jäsa ytterligare 30min.

-Upprepa samma momentet samt jäsningen en gång till.

-Själp nu upp degen på en mjölad yta och platta ut degen till en fyrkant.

-Vik degen till ett "kuvert" och vänd så skarvarna är ner.

-Mjöla degen och lägg en duk över och jäs i ytterliggare 45 min.

-Sätt ugnen på 250grader och stoppa in en plåt.

-Dela degen till två bröd eller ca 20 små utan att "slå" ut luften ur degen.

-Tag ut den varma plåten och lägg snabbt över bröden.

-Stoppa in plåten i ugnen samtidigt som du kastar in ca 1dl vatten (OBS!! Akta Ångan)

-Öppna luckan efter ca 5min och släpp ut ångan.

-Sänk tempen till 200grader

-Upprepa momentet 3 ggr under bakningen tills brödet är klart

(tot baktid ca 15-20 min beroende på brödets storlek)

Cornas, Clape 2002

Vi hade bjudit hem några vänner på middag, och ville passa på slå lite på stora trumman vid detta tillfälle. Till förrätt blev det halstrade pilgrimsmusslor, majssoppa, trumpetsvamp och trädgårdsörter. Till detta drack vi en relativt ny Grüner Veltiner, Hiedler, 2008. Smaken var klassiskt druvtypisk med gråpäron, ananas, lime och lite mango. En trevlig upplevelse, men tyckte kanske att den söta majssoppan tog över lite av vinet. Hiedlern får 81p för den tydliga karaktären och trevliga syran. Sen till kvällens huvudnummer, renytterfilé med kalvbräss- och vitlökskorv, Karljohan-svamp och baconsky. Till huvudrätten hade vi sugit på en vinare som inhandlats på vår resa till Frankrike- 04, en Cornas 2002 av legendaren Clape. Vid själva handlingstillfället var min kunskap av ädla drycker relativt begränsad och hade då ingen aning om att just årgång 2002 var usel. Så det var med skräckblandad förtjusning som jag öppnade vinet för säkerhetsskull kvällen innan. Vid första antydan var vinet tämligen dovt och platt och mina värsta tankar för runt i skallen. Men efter ett samtal med Mr. Sybarit blev jag lugnare då han sa "Vänta tills imorgon, häll upp det i karaff och vänta". När väl vinet stått upphällt på karaff i nästan 6 timmar började den verkligen röra på sig. I glaset med den rödbruna färgen kom dofter av choklad, lakrits, gössel, löv och korinter. Smaken var tämligen fyllig, med hygglig syra och var riktigt gott med peppar, russin och tryffel. Här kändes det hur viner av denna kaliber smakar. Mitt betyg får bli 91p, och den kanske skulle fått mer om jag vetat exakt hur den skulle öppnas. Dock var var vinet och maten i kombination inte helt i fas med varandra, men va fan....

Sen blev det dessert med brûlée, plommon- och lakritskompott samt ett chokladbröd som fick ackompanjemang av en Lenz Mozer TBA. (87p) Gott slut på en lyckad kväll

2007 Domain du Pesquier

Ett glas står på bordet och grannen sitter och blänger med ett leende på läpparna, Nå vad är det då? Det är riktigt svårt att plocka land och druva när man inte riktigt litar på sitt omdöme. Jag har en tendens att överanalysera vid varje blindprovning, borde bara köra på första doften och sippen.
Jag fick toner av lakris och en kryddighet som jag kännetecknar med södra Frankrike, och då blir det nästan med automatik att man tänker på grenache och syrah.
Denna gång hade jag tur för jag upplevde inte vinet så kraftigt eller eldigt som jag tycker de flesta har varit tidigare, visst ett gott vin men det är nog inte mer än så. Vet inte om det vinner på lagring men kanske sparar undan någon flaska till grillen i vår.(85)

Produttori del Barbaresco Langhe Nebbiolo 2006

Igår var det dags att prova Produttori del Barbaresco Langhe Nebbiolo 2006, det var redan på förmiddagen jag bestämde mig för att leta fram den ur källaren.
Ett klarrött vin som i glaset doftar hallon, jordgubbar,kryddig saft på något vis, det var mer rödabär i början för att gå över till kryddor och svamp. Mycket trevligt att dofta på, men även I munnen så är det rödabär men med tydliga tanniner, bra frukt. Tycker smaken sitter i precis lagom länge, inte för länge och inte för kort.

Jag matchade vinet med lite färskpasta, tryffel, persilja, lite chilli och en perfekt stekt oxfilé. Gudomligt, det matchade sjukt bra. Det blir att försöka hitta fler flaskor, endast för att kunna svänga ihop rätten igen.(90)

"och vi var glada som ett barnkalas"

För att citera en textrad av Bo Kaspers Orkester. Denna helg har gått i den barnsligt goda matens tecken. Fredagsmys med tacokväll och bärs, för hela familjens skull. På lördagen blev det en enkel köttbullslunch, för att ladda lite inför kvällen. Det blev italienskt småplock med ostar, chark, grönsaker och hemlagad pizza. Till detta knäckte vi en Barbaresco 2004 från ett kooperativ vid namn Produttori del Barbaresco, och är ett av världens äldsta kooperativa viner. Färgen tegelröd och väldigt tunn. Sen till doften som bet tag ordentlig med krallig alkoholig ton, men efter smällen kom det krypandes toner av russin, lingon, läder, trä och något svampig ton. Smaken var tufft sträv men löjligt tunn och extremt ofyllig. Kanske öppnade jag vinet några år för tidigt, men jag tyckte att den saknade den riktiga kroppen. Priset skvallrar väl lite om att vi inte snackar om någon stor Barbaresco, men den kunde ha givit något mer avtryck efter sig. Mitt betyg blir 67p, och jag tycker att ni kan lägga samma pengar på något roligare.

Sen söndag med picknick i svampskogen med familjen, för att sedan åka hem och fixa söndagsstek med tillhörande rotfruktsgratäng och sky. Till detta ett hyggligt vardagsvin från nyhetshyllan på SB, som jag tycker ni kan prova till torsdagspizzan. Som dessert blev det fattiga riddare med farinstekta äpplen och vaniljglass. Till detta tog vi ett säkert "dessertvinskort" som jag brukar dricka till denna typ av dessert, Moscatel de Setubal. Kombinationen satt som en smäck. Köp och prova, urgott!!! Här kommer receptet på desserten....

Fattiga riddare, 4pers

8st skivor formfranska (kantskurna)

2dl grädde

3ägg

Smör till stekning

Kanel/socker

Arbetsgång:

Vispa ihop ägg och grädde

Vänd ner brödskivorna snabbt i äggsmeten

Stek i smör tills det blivit gyllenbruna på båda sidor

Vänd de stekta skivorna i kanel/sockerblandningen

Servera med farinstekta äppebitar, ev vaniljglass och vinet. Tjohoooo......