Monday, July 28, 2008

En födelsedagsmiddag


I lördags hade vi dukat upp en födelsedagsmiddag för att fira min sambos bror.
Det känns bättre att bjuda på en riktig brakmiddag istället för att köpa någon pryl som man är ganska säker på att han inte vill ha.

Vi startade med en rätt som vi kallar för Pommes de terre.
Denna rätt är kanske i konstigaste laget men den är både god och ger ett intryck. Det är dessutom en rätt som bara är gjord på potatis. Det är alltså en potatispuré som är smaksatt med tryffel som toppas med en färskpotatis. På detta toppas det med ett potatisskum.
Metod:
Sjud på svag värme färskpotatis tills de är klara. Nästan på gränsen till överkokt.
Låt potatisarna svalna.
Koka ner det vatten som potatisen har har kokat i till 0,5 dl, smaka av (det ska smaka salt potatis). Sila.
Bryn potatisarna i smör alt. olja.
Det reducerade vattnet skummar jag med kaffeskummare, mycket luft.
Gör en potatispuré med lite smak av tryffelolja eller annan smak (Karljohan, pumpaolja)
Bryn smör att ringla runt.
Servera som på bilden.

Till detta serverade vi André Clouet Grande Réserve (nr 7686), kanske en av de godare Champagnerna som jag druckit. Det var ett perfekt val av vin till denna rätt, det gifte sig 100%.

Efter första rätten så var det dags för en lite mer normal rätt.
Marulk med kornrisotto och vitlöks skum.
Jag tycker marulk är bland det godaste man kan äta i fisk väg.
Metod:
Gör en risotto med korngryn istället för avorioris. Tillagas på samma sätt.
Halstra marulken i het panna tills den är perfekt.

Vitlöksskum
2 dl grädde
1,5 dl hönsbuljong
två stora vitlöksklyftor
koka ihop och reducera ner till önskad styrka.
Skumma med en kaffeskummare (finns på IKEA för ett öre typ).

Till detta hade vi köpt en flaska Meursault (nr 12677), ett vin som hade en nyanserad doft med inslag av citrus. Det vare väldigt mycket gula äpplen i doften. Det fanns även gula äpplen i smaken som var torr och frisk. Jag tycker att man ska satsa lite på de vita viner man köper. Det är värt att lägga en slant mer på dessa. Skämbort dig själv eller var en snål gris, du avgör. Detta vin ger jag betyget 90.

Den tredje rätten fick bli rådjur. En trevlig kollega sponsrade med detta för en tidsedan och jag tycker att det var läge nu. Det stackars rådjuret blev nog träffat över ryggen eftersom sadeln var full med kulhål. Jag lågtempererade filerna och serverade dessa med sommarprimörer, rödlöksconfit och en tryffelsås. Rådjuret blev stört gott. Tack kollega!
Till detta hade vi ett rött vin vid namn Marsannay Les Longeroies 2005 (nr 99196). Det kanske inte var optimalt eftersom tryffelsåsen tog lite överhand men vinet var gott.
Doften var kryddig och inslag av körsbär. Smaken var lite len men hade även den inslag av körsbär. Betyg 79

Till dessert gjorde jag en kaka på valrhonachoklad. Det var en kaka med tre varianter på samma typ av choklad. I botten gjorde jag en brownie, nästa skikt var en tryffel och det sista var en mousse. Det vart löjligt gott. Till det drack vi Castaño Dulce Monastrell (nr 8412).
Ja, jag vet att jag har skrivit om det innan men fan det är stört gott till choklad!
Om ni vill ha mer exakta recept så hör av er.

Saturday, July 26, 2008

Bläckfisksallad






Mitt första försök att göra en Thailänsk sallad gick skapligt. Problemet med den färdiga salladen var att en söta komponenten inte var söt. Eftersom det var första gången jag använde, eller egentligen överhuvud taget såg en Papaya visste jag inte hur den skulle se ut som mogen. Den jag köpte var ett kart. Helt grön, köttet helt vitt och hårt - den både såg ut och smakade som Squash.

Men! Bläckfisk är en riktig succé. Billigt och riktigt gott! Jag köpte ett halvkilo små bläckfiskar för 30 kr på ovan nämda asiatiska speceriaffär. De är enkla att förbereda också, det enda man behöver göra är att skölja av dem och rycka bort munnen på dem. Butiken har allt annant man kan tänka sig behöva för asiatisk matlagning (Citrongräs, Koriander, mängder av olika sorters lök, oljor, såser, fisk, ja rubb och stubb) också, så där kommer jag att bli stamkund!

Jag marinerade bläckfisken en timme i olivolja, limesaft, fisksås, hackad chili, hackad koriander, lite soya och vitlök. Därefter stekte jag på den i sesamolja i ca 10 minuter.

Dressingen gjorde jag på olivolja, limesaft, råsocker, chili, lite sambal, finhackat citrongräs, finhackad ingefära, salt och peppar.

Salladen bestod av grillad paprika, papaya (ska vara mogen, vilket inte min var), tunna flisor av citrongräs, salladslök, lite grovhackad chili, ingefära i stavar och så förstås grovhackad (sönderryckt) färsk koriander.

Sen var det bara att blanda ihop allt. En fräsh, nyttig och god sallad. Det jag saknade var den mogna papayan. Det skulle nog funka att köra med ananas eller melon istället för papayan.

Till salladen drack vi De Bortoli Gewürztraminer Riesling (6403). Vinet gjorde sitt jobb till maten, men var inget som stack ut. Det hade nog lirat bättre om det söta hade funnits även i salladen. Kan inte ge vinet mer än 65.

Wednesday, July 23, 2008

Le Mistral från Joseph Phelps


Nu verkar det som om sommaren är här på allvar. Idag har det varit över 28 grader hela dagen, stört skönt.
Vi fick riktigt fint sällskap idag av två vänner som höll med extremt bra kött och dryck. Vi fick stå med lokal och grill.
Det var entrécôte med rotfrukter och det gröna mos som Anders i tidigare inlägg har beskrivet noggrant. Något som gjorde mig förvånad var den goda tomatsåsen, gjorde sig ruggit bra mot det grillade köttet. Go for it!
Vi bjöd på en champagne från Charles du Roy, en champagne som är Premier cru och väldigt mogen i sin doft och smak. Betyg 80


Vi drack idag ett vin som jag inte har smakat förrut men varit sugen på ett tag. Jag har en flaska i vinkälleren men inte vågat ta fram den än. Vinet som våra vänner hade med sig var inte mindre än Le Mistral från Joseph Phelps, det var ett vin som gav intryck redan när jag avlägsnade korken. Vinet var blårött och hade väldigt hög viskositet. Doften var kryddig med inslag av mörka bär. Det fanns en viss sötma i doften som jag inte tycker smaken innehöll. Smaken var kraftfull med toner av kryddor och bär. Ett vin som gav intryck i eftersmaken länge länge. Betyg 91
Vi fick möjligheten att sitta i sommarens värme länge vilket gav mig möjligheten att testa en blind provning på mina vänner. Chateau Gigognan Vigne du Dauphin 1999 ett vin som jag inhandlade för 4 år sedan och varit spänd över hur det utvecklats. Det var tegelrött i färgen och en väldigt mogen doft, det hade toner av gräs och smaken var subtil och mycket god. Betyg 89
Blindprovningen vart en succé då deras respons var nya värden först men efter en ledtråd så vart det spot on. Frankrike, Châteauneuf-du-Pape. Mycket imponerande!
Kan man begära mer av en sommarkväll ??

Sunday, July 13, 2008

Gewurtztraminer Grand Cru Hengst 1995!

Nu när semestern börjar ta slut så tog vi en kväll på altanen för att njuta av den fina kvällen. Fick fint besök och det serverades hemlagad gnocci med tomatsås, parmaskinka och parmesanost. Det kanske låter enkelt men underskatta inte hemlagad mat, det kan vara gudomligt. Vi saknade verkligen ett gott rödvin efter vår resa i Champagne. Vår gäst hade med sig ett vin från en av mina favorit producenter Pio Cesare, Dolcetto d'Alba 2006 (nr 82319). Det var förstagången som jag smakar detta vin så vi tog tillfället i akt att testa det tillsammans med ett annat vin som jag har skrivit om tidigare (Pio Cesare, Barbera d'Alba 2005 nr 82318). Dolcetto d'Alba var inte så bra som jag hoppats på. Den hade en ganska svag doft av mörkabär och en smak som jag relaterar till sötlakrits. Betyg på Dolcetto d'Alba 74

Här kommer receptet på tomatsåsen.
Passa på att göra ett storkok när ni har tid. Det är garanterat värt det.

Hemgjord tomatsås

6 burkar krossade tomater (alt passerade)
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
2 msk socker
1 dl röttvin
1 1/2 msk basilika fryst alt färsk
1 tärning hönsbuljong
1 1/2 dl vatten
S&P eftersmak.

Metod
fräs lök o vitlök i olja
häll på resten
koka ihop i svag värme i 2 till 3 timmar.
smaka av efter en stund.

Japp och för er som undrar hur det gick i Alsace så kom vi över en värsting från Josmeyer. Gewurtztraminer Grand Cru Hengst 1995. SÅ! Det är bland det godaste jag druckit, EVER!

Wednesday, July 2, 2008

Sista dagen i champagne

Idag bestämde vi oss för att ge oss av mot Alsace och kolla upp lite roliga vinhus som exempel Trimbach. Har man inte smakat någon Trimbach så ska man göra det nu!
Innan vi ga oss iväg mot Strasbourg så ville vi stanna till hos en tillverkare som vi har lite som favorit hemma, André Clouet. Vi blir mottagna av far Clouet som verkar väldigt upptagen men han lovar att vi faktiskt ska få träffa mannen bakom detta goda vin, Jean-Francois Clouet. Den mannen var på sitt bästa humör, vi hade väldig tur att han hade tid att ta emot oss idag. Han berättar lite om hur han tänker när han skapar sina viner och vi får en mycket intressant rundvandring i hans labratorium. Han förklarade att det är svårt att hantera när man helt plösligt blir en stor vinmakare med en massa pengar så han införskaffade sina lagringstankar i titan :-). Han var bestämd över att få ge oss en flaska av ett speciellt vin, vi var inte sena att ta emot. Han ville att vi skulle höras av och vi fick hans kort och vi har några dealer framöver som skall fixas. Jag hoppas att det kan leda till mycket bra champangefredagar hemma.
När vi shoppat lite hos Jean-Francois så ger vi oss av från Champagne och drar vidare till Alsace där vi är nu.

Tuesday, July 1, 2008

Det genuina champagne


Vi åkte tidigt till Quénot tidigt för vi ville hinna med mer den dagen, vilket var tur för väl när vi kom dit så blev vi familjemedlemmar. Har nog aldrig stött på någon som är så pratsam och gärna dricker en flaska brut tills den är slut kl.09.45
Frun (dottern till Claude Quénot) är den som sköter hela firman men som det kan vara i familjeföretag så finns det alltid en som är äldst och den personen vet alltid bäst.
Herr Claude Quénot var kanske inte så pratglad när vi träffade honom i vinverkstaden. Jag kan förstå att man vill ta hand om det man byggt upp under så lång tid och det är nog oftast av omtanke som det petas i allt. Madame verkade vara förstående.
Hon visade oss runt i deras anläggning som var som ett större garage där fat och filtreringsapparater delade yta. I ett av de stora lagringsfaten stack det plötsligt ut ett huvud, det var en snubbe som gjorde rent faten på insidan. Man kan inte vara för korpulent om man har det som syssla.
Vi fick en inbjudan till att nästa tisdag vara med när de fyller flaskorna, det retar mig att det inte var idag.
När vi är uppe i bergen där deras vinodlingar ligger dyker en annan kille upp på de smått störda traktorerna. Han stannade för att förklara hur klippningen av buskarna gick till. Han var lite för galen för de gamla i byn eftersom han hade solglasögon när han åkte i traktorn.

Jag har förövrigt hittat mitt drömjobb, helikopterbesprutare. Man använder helikopter för att bespruta vissa delar av odlingarna, det såg riktigt nice ut.

När vi lämnar den lilla familjen Quenot så har vi hunnit med nästan allt, fått teckningar av barnen, klippt en flaska champagne och sett hur ett genuint hantverk går till.
Efter detta så åker vi vidare till en tillverkare som har skapat bland det godaste i champagneväg som vi har smakat, Deibolt-Vallois, 1976. Vi får äran att träffa fadern och dottern i familjen. När de får höra att vi har druckit upp två av våra flaskor från -76 så blir de helt noppriga. Det är tydligen så att de har bara dessa flaskor för eget bruk när det kommer speciella gäster. De levererar ganska mycket till Sverige, bland annat till restaurang F12 och Eric Lallerstedt. Vi köper deras nyligen släppta -04 Blanc de Blanc. Den var krispigt frisk med potential att lagras långtid framöver.

Man funderar vad som skall överträffa denna upplevelse, men man behöver inte vänta länge. Vi åker till en ganska konstig prick inom champagnevärlden vid namn Jacques Selosse. Här bemöts man av att man inte får köpa fler än 6 st flaskor och man får det som de har tillgängligt. Så kanske man kan göra när man skapar något så fantastiskt.
Det som jag reagerade på förutom att man trodde huset skulle rasa samman vilken sekund som helst så var det att, varför står deras flaskor bland leriga stövlar och i hatthyllan? Vi lyckas få tag på 4 st flaskor, hade vi letat mer kanske det hade blivit fler.

Jag känner att jag romantiserar det hela lite men man ska ha klart för sig att det genuina champagne spöar skiten ur exempelvis ett monsterbolag som Moët & Chandon.
Där blir man bemött som man blir när man åker charter, falska leenden och äckliga kläder. De berättar när man kan ta kort och väntar att man ska skratta när de säger något fyndigt.
När man gått klart deras bedrövliga rundvandring så vet man i alla fall att man ska få smaka lite champagne. Jag valde att välja deras två vintage som smak prov.
De var säkert goda om man inte fick testa dem i en unken och sunkig källare. Det doftade inte alls vad man tror det ska göra. Hur tänker de när man gör så? Vill man inte att den som faktiskt åker dit för att provsmaka deras bättre varianter ska få en angenäm upplevelse? Det var nog det sämsta förutom kvinnan i scarf som hade flygvärdinnekläder och pratade äckligt.

Nu är vi på ett litet hotell ute på landsbygden och det är helt otroligt att ett litet hotell med 20 rum kan gå runt. De satsar mycket på en bra restaurang och de lyckas till 80 %. Vi beställde en meny för €42/skalle och fick då tre rätter var plus en osttallrik. Eftersom mjölkprodukter inte är ett alternativ så löste de detta utan problem. Osttallriken som man fick var otrolig, det var 7 sorter ostar och en ost med smak av peppar var det godaste jag någonsin ätit. Betyg för middagen 80 poäng.